• Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot
Övriga kryptovalutor →
  • Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot
  • Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot

Köp kryptovaluta

Vad är ethereum?

Ethereum är namnet på världens näst största kryptovaluta baserat på marknadsvärde, och har varit det i princip hela tiden sedan 2016.

Vad är ethereum

Vad är eth?

Den bakomliggande blockkedjan för kryptovalutan ethereum, som vanligen förkortas eth, lanserades den 30 juli 2016 men grunden för den presenterades redan 2013 i form av ett så kallat ”white paper”, eller vitbok på svenska, vilket innebär ett dokument där projektet och dess syfte beskrivs och presenteras. Det white paper som presenterades ansågs av många som revolutionerande med en rad innovativa användningsområden som ditintills inte hade skådats.

Vad är skillnaden mellan ethereum och bitcoin?

Det finns flera avgörande faktorer som skiljer ethereum från bitcoin åt. En inte oviktig skillnad är att ethereum faktiskt har en välkänd skapare och såldes också talesperson. Det är en stor skillnad mot bitcoin, som inte har en tydlig ledare och vars skapare är okänd. Vilket som är det bästa upplägget är dock svårare att svara på.

En annan aspekt är att ethereum har fler möjligheter inbyggt i det grundläggande protokollet som styr blockkedjan och kryptovalutan. Man kan till exempel skriva in smarta kontrakt på ett enkelt sätt, vilket även har lett till att ethereum används till både så kallade “dappar” och “NFT:er” (begrepp som vi kommer in på senare). Det är inte alls omöjligt att liknande funktioner även blir möjliga med hjälp av bitcoins blockkedja, men då krävs lösningar som byggs ”ovanpå” blockkedjan i form av ”andralagers-lösningar” (”second layer solutions”).

Ethereum – ett grönare alternativ?

Det är också så att ethereum nyligen ändrat metoden för hur man skapar nya enheter av kryptovalutan, man har nämligen bytt från metoden ”Proof of Work” (PoW) till ”Proof of Stake” (PoS). Den förstnämnda metoden, som bitcoin har använt och lär så fortsätta, innebär att man använder datorkraft för att lösa matematiska problem som ger belöningar i form av nyskapade ”coins” och ger behörighet att hantera transaktioner i nätverket. Detta är dock också anledningen till att energiåtgången är enorm för bitcoin.

Genom att byta till PoS hoppas Vitalik Buterin, ethereums skapare, att energiåtgången ska minska drastiskt, kanske så mycket som 85 procent. Till skillnad från PoW krävs då inte datorkraft för att få skapa nya ”coins” och hantera transaktioner utan att man helt enkelt innehar större mängder av kryptovalutan som man lägger in som ”pant” (”stake”) för rättigheten att agera. Båda metoderna har för- och nackdelar, men det torde vara tveklöst att PoS möjliggör en stor minskning av energiåtgången

Startade med en ICO

Projektet kunde sätta igång tack vare en publik insamlingsrunda för kapital som avslutades den 30 augusti 2014 och skedde helt online. 16 miljoner US dollar samlades in med ett pris på, i dagens mått mätt minst sagt blygsamma, 0,311 US dollar per ethereum.

Det ska också sägas att s.k. ICO:er (initial coin offerings) var tämligen ovanliga på den tiden. En ICO är som en börsintroduktion (s.k. IPO – initial public offering) då man säljer aktier inför en notering på börsen, med skillnaden att man istället för aktier säljer enheter av kryptovaluta, ofta kallat ”coins” även på svenska.

Vem grundade ethereum?

Grundaren av ethereum är välkänd och heter Vitalik Buterin, det vill säga inte som fallet med bitcoin som har en okänd skapare med pseudonymen Satoshi Nakamoto. Vitalik är av rysk härkomst men han och hans familj flyttade till Kanada när Vitalik var sex år gammal. Han var duktig i skolan och sattes i en klass för särskilt begåvade barn.

Även om Vitalik hade framgångar i skolan valde han att hoppa av universitetet för att kunna satsa helhjärtat på utvecklingen av ethereum efter att ha mottagit ett stipendium på 100 000 US dollar av stiftelsen Thiel Fellowship, som delar ut detta stipendium till lovande personer under 23 år med goda idéer, för att kunna hoppa av sin utbildning och förverkliga sina planer.

Vad är syftet med ethereum?

Vitalik blev intresserad av bitcoin redan 2011 och var delaktig i den gemenskap som uppstått kring kryptovalutan. Han framförde även flera förslag vad gäller bitcoins fortsatta utveckling, men fick inte riktigt det gehör som han önskade. Det blev tydligt för honom att hans vision för och åsikter kring bitcoin inte delades av tillräckligt många inom gemenskapen. Han beslutade sig därför för att skapa sin egen kryptovaluta – idén om ethereum var född.

Han hade storslagna planer för sin kryptovaluta och avsåg att skapa en ”decentraliserad världsdator” som var motståndskraftig mot såväl censur som intrång. Det skulle även finnas stöd för så kallade smarta kontrakt direkt i kryptovalutans protokoll. Idag är det väldigt många kryptovalutor som åtminstone på papperet erbjuder allt detta, men före ethereum var detta ren science fiction. Oavsett vad man anser om genomförandet var det verkligen inget fel med Vitaliks ambitioner.

Smarta kontrakt och dappar

En anledning till de många transaktionerna beror på att ethereums blockkedja alltså har inbyggt stöd för smarta kontrakt. Dessa kan användas på en mängd olika sätt och sanningen att säga har man ännu bara skrapat på ytan vad gäller potentiella användningsområden för dessa.

En ny företeelse som drar nytta av smarta kontrakt är decentraliserade appar, så kallade “dappar”. Till skillnad från vanliga appar krävs inga centrala servrar för att driva dappar. Istället för en central punkt med en central aktör som driver allt, sker allt i stället decentraliserat. Det innebär att alla användare i samklang och automatiskt driver tjänsten med hjälp av de datorer och mobiler som de använder.

Därmed blir det säkrare ur den aspekten att det saknas en enda central punkt som kan attackeras för att störa eller förstöra tjänsten. Dessutom är det ofta inte heller en enda central aktör som alltid besitter all makt att bestämma över tjänsten, vilket gör att användarnas makt ökar.

Den decentraliserade driften av en dapp har fördelar såväl som nackdelar, men rent allmänt är det ofta mycket smidigare och effektivare att ha en central aktör som kan bestämma och fatta snabba beslut. Dessutom är dappar fortfarande rätt krångliga att använda för en vanlig användare. Detta märks också på det faktum att dapparna alltjämt har få användare.

ERC20-tokens

Något som ethereum också utnyttjas för är att skapa andra kryptovalutor, ofta så kallade tokens, som använder ethereums blockkedja istället för att skapa en egen. Det är dyrt och komplicerat att skapa en ny blockkedja och innan den nått en viss storlek är det faktiskt oftast snarast en nackdel att använda en blockkedja, som ju av naturen är långsam och svårkontrollerad. I stället kan man släppa en ny valör av kryptovaluta genom att skapa sin egen ERC20-token på ethereums blockkedja.

Därför är det många som drar nytta av denna blockkedja som är etablerad och välkänd, vilket skapar ökad säkerhet och förenklar dess användning. Dessutom kan man alltså smidigt lägga till funktioner som använder smarta kontrakt och annat som inte bitcoin erbjuder.

Defi

“Defi” är ett fenomen som har växt explosionsartat och som väldigt ofta använder sig av ethereums blockkedja med dess stöd för smarta kontrakt. Defi står för ”decentralized finance” och innebär tillämpningar som drar nytta av blockkedjans unika egenskaper för finansiella tjänster och produkter (som till exempel lån, bettingmarknader och börser).

De smarta kontrakten kan automatisera skeenden och initiera händelser som i dag kräver en tredje part, vilket innebär att det tar tid och resurser i anspråk. Det är enkelt att föreställa sig vilken flaskhals det faktum att finansinstitut och banker har begränsade öppettider och dessutom är verksamma inom olika tidszoner innebär.

Automatisering med hjälp av smarta kontrakt kan potentiellt effektivisera detta och mycket annat enormt.

Det pratas även ofta om ”tokenisering” (skapa tokens) av allehanda värdepapper och egendomar. Genom att skapa tokens av något kan man åtnjuta en mängd olika fördelar såsom att förenkla distributionen av värdepapper och tillgångar, ge möjlighet till fler personer att få tillgång till dem eller att automatisera och därigenom effektivisera handeln av dem.

NFT:er

Något som orsakat mycket diskussion är också NFT:er, vilket betyder ”non fungible token”. Uttrycket fungibel används ofta när man pratar om pengar, vilka per definition är och ska vara fungibla. Det innebär att ett mynt eller sedel alltid är värda lika mycket som en annan dito av samma valör och är således helt utbytbara. Det är förstås en viktig egenskap för pengar.

Konstverk, däremot, är motsatsen till detta. En tavla är på intet sätt utbytbar med eller har samma värde som en annan tavla. De är med andra ord icke-fungibla.

NFT:er är alltså, till skillnad från ”coins ” av kryptovalutor, inte fungibla och varje sådan token är unik – både till innehåll och förmodat värde. Konstverk har därför getts ut i form av NFT:er och inbringat stora värden när de lagts ut till försäljning.

Det är kanske vid en första anblick svårt att förstå hur en digital bild, som kan kopieras, reproduceras och visas utan begränsningar, kan få så höga priser, men det är alltså ägandeskapet av ”originalet” som föranleder viljan att betala ett visst pris. Det går kanske att jämföra med en litografi av en känd konstnär som även den kan inneha stort värde trots att den till exempel kan massproduceras som en poster.

Läs mer om NFT:er HÄR.
Capture

Sveriges största nyhetsbrev för krypto

Få veckans bästa kryptonyheter rakt ner i inkorgen.