Vad är bitcoin?

Bitcoin är världens största kryptovaluta sett till såväl värde som handelsvolym och allmän ryktbarhet. Men varför har bitcoin blivit störst? Hur fungerar den, och varför ses den av så många som en bra investering? Det ska vi gå igenom i denna artikel – en guide till allt som har med bitcoin att göra, om man så vill.

Vad är bitcoin?

Hur fungerar blockchain-tekniken bakom bitcoin?

Får begrepp som blockkedja, mining och digitala plånböcker dig att bli förvirrad? Det är kanske inte särskilt konstigt: innan bitcoin blev populärt var alla dessa termer helt okända. I följande stycken kommer vi att gå igenom dessa och andra begrepp för att ge en bättre förståelse för hur bitcoin fungerar.

Vad är en blockkedja?

En blockkedja är en slags databas bestående av olika block där transaktioner registreras. Denna databas är digital och finns i tusentals kopior på olika datorer över hela världen. Att det finns så många kopior gör att det blir omöjligt att hacka eller manipulera systemet. Databasen är alltså decentraliserad, vilket skiljer sig från hur det fungerar med vanliga pengar, som till exempel kronor eller dollar, där din bank håller reda på vilka transaktioner du gjort och hur mycket pengar som finns på ditt konto.

Vad betyder “mining” och “proof of work”?

Mining är processen genom vilken nya bitcoin bryts. Men för att förstå mining måste man också förstå något som kallas “proof of work”.

”Proof of work” är systemet som används för att bekräfta transaktionerna. Detta görs genom att olika datorer tävlar med varandra om att skapa nya block. Denna process är relativt komplicerad, men enkelt förklarat vinner den dator som snabbast lyckas lösa en avancerad matematisk ekvation.

Den som vinner tävlingen får två saker: dels rättigheten att registrera det nya blocket, dels en belöning i form av bitcoin. Den här processen kallas för mining och är förutom trading det kanske vanligaste sättet med vilket människor kan tjäna pengar på bitcoin.

Viktigt att notera är för övrigt att bitcoins system är utformat på ett sätt som gör att det är i princip omöjligt för en hackare eller någon annan ondsint aktör att ta kontroll över nätverket. Att göra detta skulle kräva så pass mycket elektricitet att det inte skulle vara ekonomiskt eller tidsmässigt gångbart att försöka sig på något sådant.

Bitcoinmining.

Hur fungerar plåboksfilen?

Om man ska vara helt korrekt lämnar bitcoin aldrig blockkedjan – även om de ägs av någon. Att bitcoin skulle förvaras i så kallade plånböcker (eller wallets på engelska) är därför en missuppfattning.

Det som förvaras i plånböckerna är i stället två nycklar (varav en är offentlig och en är privat). Enkelt förklarat är nycklarna kryptografiska koder som gör att en användare kan få tillgång till sina bitcoin.

Det finns två olika sorters plånböcker. Dessa är hård- och mjukvaruplånböcker (eller hard- och soft wallet på engelska).

En hårdvaruplånbok är en fysisk hårddisk där en användare kan förvara sina bitcoin. Det kan röra sig om en dator eller någon av de dedikerade produkter som säljs för förvaring av bitcoin. Med en mjukvaruplånbok lagras i stället bitcoin i det så kallade molnet, alltså på internet.

Hur sker transaktioner?

Transaktioner av bitcoin sker enkelt förklarat genom att en person med en adress på bitcoins blockkedja skriver in en eller flera adresser hen vill skicka pengar till.

När transaktionen skickats registreras den på bitcoins blockkedja. Transaktionen finns efter det på nätverket för alltid, och kan aldrig ändras.

Krypto vs vanliga, så kallade fiat-valutor

Vad är skillnaden mellan fiat-valuta och bitcoin och andra kryptovalutor?

Vad är det egentligen som gör kryptovalutor i allmänhet och bitcoin i synnerhet speciella? Vanliga pengar, så kallade fiat-valutor, som svenska kronor eller amerikanska dollar, finns ju också på internet.

Den avgörande skillnaden ligger dels i det faktum att bitcoin är helt och hållet digitalt. Det finns inga fysiska bitcoin – allt existerar på internet och endast på internet.

Den andra stora skillnaden ligger i att bitcoin är decentraliserad. Detta innebär att alla transaktioner som görs registreras och sparas av ett stort antal datorer.

Detta skiljer sig från fiat-valutor. Att du har si eller så många kronor på ditt bankkonto är något som i princip kontrolleras av din bank. I teorin skulle banken kunna radera alla dina pengar (även om detta naturligtvis skulle vara olagligt). Med bitcoin är ett sådant scenario omöjligt.

Varför är bitcoin unikt?

Det finns många kryptovalutor vars funktioner är i princip identiska med bitcoins. Det finns till och med kryptovalutor som – enligt vissa bedömare – bygger på en mer modern teknik än bitcoin.

Det som gör bitcoin unikt är att den var först, och att den därför blivit den kryptovaluta som marknaden har valt att ställa sig bakom – och marknaden bestämmer priset.

Hur köper man bitcoin?

Det finns flera sajter där du kan köpa och sälja bitcoin – både svenska och utländska. Som svensk finns det flera fördelar med att välja en svensk aktör, bland annat att handelsplatsen då har kundtjänst på svenska och tillstånd från myndigheter i Sverige.

En svensk sajt där du kan köpa bitcoin är hemsidan du just nu är inne på: Trijo.co. Vi vill göra det så enkelt och okomplicerat som möjligt att köpa bitcoin och har tillstånd från den svenska Finansinspektionen.

Finns det andra kryptovalutor än bitcoin?

Bitcoin var den första kryptovalutan, men i dess spår har det kommit tusentals andra. Vissa av dessa, som till exempel ethereum, xrp och litecoin har blivit riktigt stora – även om de fortfarande är mindre än bitcoin. På framför allt ethereum finns det dessutom ytterligare flera tusen så kallade tokens. Dessa är olika coins som bygger på ethereums blockkedja och alltså inte har något eget system bakom sig. Denna grupp av coins brukar kallas för decentralized finance (defi).

Förutom de allra största kryptovalutorna – som marknaden faktiskt tror har ett värde – finns det en undervegetation av olika kryptovalutor som i stort sett bara finns för att de som skapat dem ska kunna driva upp kursen och sedan sälja av sitt innehav.

Bitcoins historia

Den 18 augusti 2008 registrerade en anonym person domänen bitcoin.org. Ett par månader senare skickade samma person – eller grupp av personer – ut ett dokument signerat pseudonymen Satoshi Nakamoto till en mejllista för kryptografiintresserade. Titeln på dokumentet lydde Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System och i denna text lägger Satoshi Nakamoto fram grunderna och de tekniska specifikationerna för sin nya skapelse.

Ytterligare en tid senare – i början av 2009 – hände två saker som skulle komma att få stor betydelse för bitcoin.

Den tredje januari mineade Satoshi Nakamoto det första blocket på bitcoins blockkedja (hur denna process – som fortfarande är den metod som används för att utvinna bitcoin – fungerar kommer vi till senare). Det första mineade blocket på bitcoins nätverk kallas för ”genesis block”, och i detta lämnade Satoshi Nakamoto ett meddelande:

"The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks"

Vad innebär detta? kanske du frågar dig. Det är en tidningsrubrik hämtad från den brittiska tidningen The Times förstasida samma dag som det första blocket mineades. I rubriken berättas det att Storbritanniens finansminister är på väg att betala ut ytterligare stödpengar till landets banker, som drabbats hårt av den då pågående finanskrisen.

I och med detta meddelande är det tydligt att bitcoinprojektet redan från början hade ett uttalat mål och syfte. Satoshi Nakamoto var trött på det ekonomiska system som innebär att nya pengar ständigt kan tryckas av riksbanker när de gamla pengarna inte räcker till. Bitcoins utbud har redan från början varit begränsat. Det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner exemplar av kryptovalutan. De pengar som finns är de pengar som finns, och det går inte att ändra på.

En pizza för flera miljarder kronor

Den första bitcointransaktionen skickades från Satoshi Nakamoto till Hal Finney, en kodare som fram till sin död 2014 var mycket aktiv i den tidiga utvecklingen av bitcoin och som av vissa har tippats varit personen som gömde sig bakom pseudonymen.

Den 22 maj 2010, alltså över ett år efter att bitcoin först lanserats, gör utvecklaren Laszlo Hanyecs den första kommersiella transaktionen av bitcoin när han betalar en kompis 10 000 bitcoin för två pizzor från kedjan Papa Johns. Dessa pizzor hade vid denna tid ett ursprungligt inköpspris på strax över 40 dollar. Hade han istället för att köpa pizzorna valt att hålla i sina slantar hade Laszlo Hanyecs idag haft en förmögenhet på drygt 500 miljoner dollar. Den 22 maj firas för övrigt av bitcoinentusiaster världen över som Bitcoin Pizza Day för att uppmärksamma händelsen och den otroliga prisutveckling kryptovalutan haft sedan den inträffade.

Det första populära användningsområdet för bitcoin blev dock inte pizzor. I stället var det som betalningsmedel för droger som kryptovalutan först slog igenom.

Silk Road och bitcoinkriminalitet

Silk Road var en illegal marknadsplats på darknet, den del av internet som kräver en krypterad webbläsare för att få tillgång till. Den startades i februari 2011, och redan från början var bitcoin det enda accepterade betalmedlet. Detta faktum ledde till en ökad popularitet för kryptovalutan, vars pris under året ökade från 0,30 dollar till 5,27 dollar.

Silk Road och andra illegala marknader ledde förvisso till att fler människor fick upp ögonen för bitcoin – men det innebar också att kryptovalutan fick ett långlivat rykte om sig att vara populärt bland kriminella. Detta trots att många av samhällets mindre laglydiga medborgare inte längre använder kryptovalutan eftersom polisen blivit bättre på att spåra den.

Mt Gox – bitcoins första storbörs

2013 kom bitcoins första riktigt stora genombrott. I november lyckades priset på kryptovalutan för första gången någonsin ta sig över 1 000 dollar. När året var slut handlades en bitcoin för 770 dollar. Förvisso en nedgång jämfört med hur läget hade sett ut under hösten – men ändå väldigt mycket högre än de 13 dollar kryptovalutan hade kostat i början av året. Denna spektakulära prisutveckling skulle dock komma att få ett minst sagt abrupt slut.

Mt Gox startades egentligen redan 2006. Då var det inte bitcoin som handlades på sajten utan samlarkort från spelet Magic the Gatheing (namnet Mt Gox var en förkortning för Magic: The Gathering Online eXchange). På hemsidan, vars grundare hette James McCaleb, kunde människor köpa och sälja dessa kort som om de vore aktier.

McCaleb la ner sitt projekt redan 2007, men behöll domännamnet. 2010 läste han om bitcoin och insåg att det inte fanns någon börs där kryptovalutan kunde köpas och säljas. Han bestämde sig för att utveckla en kryptobörs. Namnet från sin gamla Magic The Gathering-hemsida behöll han.

Han lanserade sajten samma år. Redan nästan år sålde han dock hela klabbet till fransmannen Mark Karpleles, som vid denna tid var bosatt i Japan – vilket kom att bli basen för kryptobörsen. Under den nya ledningen växte Mt Gox snabbt, och i början av 2014 hanterade man 70 procent av alla världens bitcointransaktioner.

Den 28 februari 2014 kom beskedet som skulle skaka kryptovärlden i grunden – och som fick bitcoinspris att sjunka som en sten. Mt Gox gick i konkurs och samtidigt avslöjade man att förlorat nästan alla sina kunders pengar. Totalt handlade det om 750 000 bitcoin som tillhörde kunderna och ytterligare 100 000 som tillhörde börsen. Dessa pengar hade varit värda mångmiljardbelopp idag, men även på den tiden handlade det om väldigt mycket pengar.

Vad som hände med pengarna har aldrig blivit helt och hållet klargjort. Klart är däremot att många förlorade pengar och att förtroendet för bitcoin skadades av affären. Under månaden efter att Mt Gox gått i konkurs sjönk priset på bitcoin från en nivå runt 700 dollar till drygt hälften av denna siffra.

Bitcoins spektakulära tjurrusning 2017

Efter Mt Gox-kraschen hade bitcoinpriset ett par år av relativ stabilitet. 2015 började med att en bitcoin handlades för 314 dollar och slutade med att priset låg på 434 dollar. 2016 gick det något bättre, och när detta år var slut låg priset på 998 dollar.

Sommaren 2017 implementerades ett nytt system kallat ”segregated witness” (segwit) på bitcoins blockkedja. Denna lösning, som var tänkt att förbättra bitcoinnätverkets skalbarhet, ledde till två saker.

För det första var inte alla som var aktiva inom bitcoinvärlden nöjda med utvecklingen. Dessa valde att lämna bitcoin för att starta den egna kryptovalutan bitcoin cash, en så kallad hard-fork av bitcoin.

Men många andra välkomnade reformen, och detta kom att märkas på bitcoins pris. Veckan efter att segwit introducerats steg det med hela 50 procent. Från en nivå på 1 835 dollar till 2 748. Efter detta hände något: vanliga människor, som tidigare inte vetat vad en kryptovaluta var, började intressera sig för bitcoin dessutom började stora medier skriva om kryptovalutan – en hajp började alltså byggas upp kring tillgången, och denna hajp avspeglade sig i priset.

Under de kommande månaderna kom bitcoinpriset att dubblas flera gånger. Den 17 december nådde kryptovalutan ett nytt prisrekord, 19 783 dollar, som skulle komma att hålla i sig i hela tre år framöver.

2018-2019, två ganska tråkiga år

Denna raketliknande utveckling skulle dock inte komma att hålla i sig särskilt länge. Under första halvan av 2018 sjönk bitcoinpriset som en sten och det började pratas om att kryptovalutan inte var mer än en bubbla som nu hade spruckit. På detta följde ett par år av relativ händelselöshet för bitcoinkursen. Priset hämtade sig förvisso från bottennivåerna som registrerades under 2018 – men kryptovalutans kurs var aldrig i närheten av det rekord som sattes i slutet av 2017.

2020-2021, från botten till månen på mindre än ett år

I början av 2020 kunde kryptovärlden glädjas åt att bitcoin – som då handlades för cirka 7 000 dollar – var hela 10-talets bästa investering. Denna glädje skulle dock inte komma att hålla i sig särskilt länge. I början av mars lamslog coronapandemin världens aktiemarknader. Även bitcoin drabbades, och priset på kryptovalutan sjönk som en sten, och den 12 mars nåddes en botten på 3 850 dollar.

Denna låga notering skulle dock komma att följas av en sällan skådad prisutveckling för bitcoin. Först återhämtade sig kryptovalutans pris under sommaren till en nivå runt 10 000 dollar. I oktober gick sedan den amerikanska betaljätten Paypal ut med att man skulle börja erbjuda sina kunder handel med kryptovalutor.

Detta besked startade den tjurrusning som bitcoinpriset just nu – i början av mars 2021 – fortfarande befinner sig i. Såväl 20 000, 30 000, 40 000 och 50 000 dollar har passerats, något som få antagligen kunde tänka sig när kryptovalutan handlades för under 4 000 dollar för mindre än ett år sedan.

Varför har det gått så bra det senaste året? En stor del av anledningen ligger antagligen i att flera storföretag förutom Paypal har valt att satsa på kryptovalutan. Såväl elbilsjätten Tesla som it-bolaget Microstrategy och Paypal-konkurrenten Square har investerat stora mängder pengar i kryptovalutan. Att storföretag satsar på bitcoin ses som ett styrketecken för kryptovalutan, och detta har i sin tur påverkat priset positivt.

Samtidigt har vissa börjat spekulera i om bitcoin kan vara på väg att ersätta guldet. Guld har länge varit den absolut mest populära tillgången för människor som vill förvara sina förmögenheter utanför aktiemarknaderna, och på så sätt undvika häftiga konjunkturrörelser .

Allt världens guld har ett marknadsvärde på cirka tio biljoner dollar. För bitcoin ligger samma siffra i skrivande stund en bit under en biljon dollar. Skulle bitcoin i framtiden komma att värderas lika högt som guld skulle det alltså innebära att kryptovalutan hade ett pris på över 500 000 dollar. Att det ens pratas om en så hög värdering gör troligtvis att människor vill hoppa på tåget.

Framtiden

Har du läst den här texten känner du förhoppningsvis att du har lärt dig något om bitcoin. Vad som kommer att hända i framtiden med kryptovalutan går naturligtvis bara att spekulera i, men om prisutvecklingen fortsätter som den gjort de senaste tio åren kan det vara en bra idé att investera redan nu.

Om du är intresserad av att köpa kryptovaluta kan du som sagt göra det hos oss på Trijo. Har du några frågor är det bara att höra av dig till vår support.

Sveriges största nyhetsbrev för krypto

Få veckans bästa kryptonyheter rakt ner i inkorgen.