Köp kryptovaluta

Vad är kryptovaluta?

Vad är en kryptovaluta egentligen? Läs mer om hur kryptovalutans historia, dess potential och hur tekniken bakom fungerar.

Satoshi Nakamoto – bitcoins uppfinnare

Den första och än idag avsevärt största kryptovalutan är bitcoin. Den skapades av en okänd person (eller grupp) med pseudonymen Satoshi Nakamoto. Satoshi hade under en tid figurerat på olika internetforum men valde efter en tid att gå helt under jorden. Innan dess hade han dock lämnat efter sig protokollet som styr nätverket bakom bitcoin.

Kryptovaluta - En gammal idé

Ett internetbaserat system för pengar är ingen ny idé, men det var inte förrän bitcoins skapelse som detta blev verklighet. Det som gör bitcoin unikt är dess inneboende förmåga att bokföra och lagra ett visst värde samt att kunna genomföra transaktioner inom nätverket utan att man behöver förlita sig på en tredje part, såsom en bank eller ett betaltjänstföretag.

Löser det bysantinska generalsproblemet

Anledningen till att man innan bitcoin inte lyckats skapa ”internetpengar” var “det bysantinska generalsproblemet”. Det är en liknelse som förklarar problemet med att det alltid kan finnas personer i ett nätverk som har onda avsikter och därmed kan förstöra för övriga. Därmed kan man i praktiken inte lita på någon annan till 100 procent, vilket man tidigare löst genom att ha en betrodd tredje part som båda parter kan lita på.
Med bitcoins decentraliserade system löstes detta gamla problem och det är egentligen detta som är det riktigt revolutionerande – och unika – med bitcoin. Notera också att det inte är säkert att andra kryptovalutor har denna avgörande egenskap då de flesta faktiskt inte är särskilt decentraliserade.

Bygger på en blockkedja

Bitcoin drivs med hjälp av en blockkedja, den bakomliggande tekniken kallas även DLT – ”digital ledger technology”. Blockkedjan är ungefär som en offentlig loggbok där nätverkets samtliga transaktioner finns förtecknade och är öppen för alla att se. Därtill finns då ett antal s.k. noder, det vill säga aktörer som lagrar och har uppsikt över blockkedjan, som tillsammans säkerställer att transaktionerna överensstämmer mellan alla olika aktörer och därmed garanterar dess korrekthet.

Drivs genom platt hierarki och konsensus

Det stora antalet noder som lagrar och underhåller blockkedjan innebär ett decentraliserat förfarande, vilket ger en otrolig styrka då det i praktiken för någon med onda avsikter krävs att denne tar över tiotusentals datorer för att kunna skapa oreda.
Å andra sidan innebär en platt och decentraliserad struktur som denna att det är långsamt och svårt att fatta beslut och agera då det krävs godkännande av väldigt många inblandade. Då det inte finns någon ledare med beslutsrätt arbetar man enligt ett konsensusbaserat förfarande.
För att genomföra förändringar krävs helt enkelt många och långa diskussioner mellan de inblandade med förhoppningen att de uppnår konsensus, samförstånd, om en förändring. Med andra ord att majoriteten har samma önskan.
Som en jämförelse kan man kanske använda USA och EU, där USA ofta kan fatta snabbare beslut då de har ett centraliserat federalt styre medan EU väldigt ofta beskrivs som långsamt och med oförmåga att fatta beslut då det krävs att en mängd stater ska landa i samma slutsats.

Varför skapades den första kryptovalutan?

Det var många som var arga på finansinstitut och myndigheter under den finanskris som utmynnade efter kollapsen av Lehman Brothers 2008. Det var många som ansåg det vara fel att myndigheterna räddade banker och andra finansinstitut med, i praktiken, skattebetalarnas pengar.
Bitcoin var en reaktion på detta, vilket inte minst märks i det meddelande som Satoshi Nakamoto la till i det allra första blocket som skapades på bitcoins blockkedja. Där står: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, vilket hänvisar till rubriken på förstasidan av tidningen The Times vid angivet datum. Där fanns en artikel som handlar om att myndigheter för andra gången beslutat att rädda banker som agerat (alltför) riskfyllt och då var på väg att gå under.
Dessa räddningsaktioner ansågs av många som högst problematiska och orättvisa då bankerna hade gjort stora vinster på att ta enorma risker, men nu alltså räddades med skattepengar.
Man brukar i dylika fall prata om att man privatiserar vinster men socialiserar förluster.
Detta skapade, eller kanske snarare befäste, en efterfrågan på ett alternativ utanför det konventionella finanssystemet som många tyckte illa om.

Entré för bitcoin

I finanskrisens efterdyningar sjösattes alltså bitcoin som ett alternativ fristående från politiker och Wall Street. I början fanns förstås ingen marknad för bitcoin och den hade med andra ord inget värde, men spelreglerna för systemet var satta och nätverket som ägnade sig åt bitcoin växte sakta men säkert.
Från början var det långt ifrån användarvänligt och det var enbart datorintresserade som ens brydde sig om detta. Men idag är det nog ingen som har missat att kryptovalutan har kommit att bli ett världsfenomen.

Har gynnats av den ”ultralätta” penningpolitiken

Bitcoin skapades alltså som en reaktion på en i mångas ögon dålig finanspolitik där man räddade företag som agerat illa.
Efter krisen som följde detta har centralbanker även artificiellt försökt få igång och upprätthålla ekonomin med ultralåga räntor och genom att stödköpa värdepapper på marknaderna för att hålla uppe priserna. Detta kallas för ”expansiv penningpolitik”.

Nytryckningen av pengar

Dessutom har man sedan 2008, och i synnerhet sedan coronapandemins intåg skapat allt mer nya pengar i systemet för att hålla ekonomins hjul i snurr, och det är många som är kritiska mot detta och oroliga för följderna det kan ha.
Någonstans kring 25 procent av världens dollar har skapats under 2020 och 2021 och den genomsnittliga bitcoinen är äldre än en dito dollar – en tänkvärd insikt.
Något många tänker sig är att ju mer pengar som skapas, desto mer späds värdet ut på varje dollar eller krona och att köpkraften därmed sjunker. Ett annat ord för detta är inflation och även om vi inte ser detta än i de allmänna inflationssiffrorna har priset gått upp enormt för allehanda värdepapper, fastigheter och tillgångar.
Det är tämligen ironiskt att centralbanker ogillar kryptovalutor men likväl i mångas ögon skapar allt mer incitament för att äga dem.

Hur kan kryptovalutor vara värda så mycket?

Det är sannolikt så att många i början fascinerades av bitcoin på rent ideologiska grunder, men att det idag finns en rad olika orsaker till att man blir intresserad av bitcoin. Det allra vanligaste är nog i ärlighetens namn förhoppningen om att bli rik på det.
Man kan således anta att mycket av hypen och intresset bygger på ren spekulation, vilket inte är konstigt då bitcoin under hela sin levnadstid varit en kanoninvestering för de som ägt det. Men det finns också andra, mer sakliga, skäl till att många ser ett värde i bitcoin.

Full kontroll över dina pengar

Det är en del som ogillar eller inte har förtroende för finanssystemet och således föredrar att ha full kontroll över sina tillgångar och detta är möjligt med bitcoin. Många ser det som en fördel att kunna hantera sina pengar utan att behöva be sin bank om lov eller för den delens skull anpassa sig efter deras tämligen snålt tilltagna öppettider.

Internationella överföringar

För oss i Sverige har många nog förtroende både för bank och system och tycker inte det är särskilt problematiskt, men det kan vara förvånansvärt krångligt och dyrt att genomföra en utlandsbetalning, i synnerhet till länder där banksystemen inte är särskilt utvecklade.

Deflatoriska egenskaper som ökar köpkraften

Centralbankerna har som mål att säkerställa en viss inflation då många anser att detta gynnar ekonomin i stort. Dock innebär detta samtidigt att pengarna för den enskilda spararen tappar i köpkraft och det är nog ingen som säger emot att man fick mer för varje hundralapp för 20 år sedan än idag.
Även om det tillkommer ett visst antal bitcoin hela tiden brukar man säga att bitcoin har deflatoriska egenskaper. Med andra ord ökar köpkraften allt eftersom då mängden som skapas blir allt färre och till slut stannar av helt.
Att allt fler köper bitcoin till allt dyrare priser gynnar förstås också köpkraften, men det som avser här är alltså en inbyggd egenskap i själva protokollet.

Goda egenskaper som sparform

På sikt kan man därför, på rent matematiska grunder, anta att köpkraften för bitcoin, till skillnad mot fiatvaluta, kommer att öka. Som sparform är det naturligtvis fördelaktigt att välja en tillgång som inte minskar i värde och allt fler företag har av denna orsak valt att lägga delar av sin kassa i bitcoin.
En representant för ett av dessa företag har för övrigt beskrivit ägande av fiatvaluta (vanliga pengar) som att sitta på en smältande isbit.

Missnöje med penningpolitiken

Sedan finanskrisen 2008 har centralbankerna bedrivit en så kallad expansiv penningpolitik med väldigt låga räntor och har även köpt värdepapper på marknaderna. Detta göra man för att försöka smörja de ekonomiska hjulen och hålla dem i rullning genom att se till att likviditeten och priserna hålls uppe.
Många menar att dessa åtgärder snedvrider marknadskrafterna som säkerställer en sund balans och en korrekt prissättning. Andra, kanske framför allt centralbankerna själva, menar dock på att dessa åtgärder var – och är – nödvändiga för att rädda ekonomin.
Att bitcoin har ett förutbestämt antal enheter och inte fritt kan skapas i obegränsad mängd är därför en attraktiv egenskap som fungerar som en motpol till pengatryckandet. Av denna orsak brukar man benämna bitcoin som en ”hård valuta” och har därmed egenskaper som liknar guld i och med den begränsade mängden.

Hur kan kryptovalutor tänkas användas i framtiden?

Det är ingen överdrift att säga att kryptovalutor, förutsatt att de följer den utveckling som många tror, enbart befinner sig i sin linda. Det uppkommer ständigt nya kryptovalutor och många skryter med att de minsann tekniskt sett är mycket snabbare och mer avancerade än de befintliga – i synnerhet bitcoin – och det stämmer nog också i många fall.
Dock är det så att tittar man bakåt lite i tiden har nästan ingen av dessa lyckats särskilt väl varken med att få en utbredd användning eller ens leverera de egenskaper och funktioner som man utlovat. Därmed är tekniskt sett ”bättre” inte alltid lika med ”bättre” överlag.
Det är trots allt sällan det är de tekniska specifikationerna som avgör huruvida en teknik blir framgångsrik eller inte.

Medvetna tekniska begränsningar

Ser man på bitcoin så är dess underliggande protokoll tämligen gammalt och innebär tekniska begränsningar som nyare alternativ kanske inte har. Anledningen till att man inte bara uppgraderar teknologin är helt enkelt på grund av att förändringar kan ha oförutsedda konsekvenser och innebär således per definition en risk i sig.
Att överföringar går långsamt eller är dyra är med andra ord konsekvenser man är villig att ta jämfört med att införa storslagna förändringar som potentiellt kunde innebära kritiska fel som äventyrar förtroendet för hela protokollet.
Det är trots allt förtroendet på att protokollet fungerar som till syvende och sist ger bitcoin dess existensberättigande. Tekniska specifikationer hjälper föga att reparera ett skadat eller tappat förtroende.

Nya lager på gammalt protokoll

I stället för att göra stora förändringar på det grundläggande protokollet arbetar man i bitcoins fall med att bygga lösningar och funktioner ovanpå protokollet. Skulle det uppstå något oförutsett problem riskerar man således inte att skapa problem i själva protokollet. Detta kallas andralagers-lösningar (”second layer solutions”).
Ett exempel på detta är “Lightning Network”, som varit under utveckling en längre tid och syftar till att möjliggöra snabba och billiga mikrotransaktioner, det vill säga transaktioner av väldigt små belopp. Därmed skulle även bitcoin, som nu tampas med tämligen dyra och långsamma överföringar, kunna användas som digitala kontanter, vilket förstås skulle vara ett mycket välkommet användningsområde.

Samma metod som för internet

Som en jämförelse med andralagers-lösningar för bitcoin kan man använda internet. Internet bygger i själva verket på protokollet TCP/IP, som har en historia ända tillbaka till 1970-talet, och används trots detta än i dag. Det råder ingen tvekan om att det sedan dess tillkommit en rad ”bättre” alternativ men likväl använder man TCP/IP då det är väletablerat och beprövat. I stället för att byta protokoll, vilket skulle innebära allehanda problem, bygger man helt enkelt lösningar ovanpå detta protokoll.
Precis samma tankesätt används alltså för bitcoin och det är snarast en sund inställning att skynda långsamt, i synnerhet när man har att göra med andras pengar – och stora mängder därtill.

Inte alla håller med

Med detta sagt är det på sin plats att påpeka att det finns många som inte håller med i beskrivningen ovan utan är helt säkra på att något annat och bättre än bitcoin kommer att ta över rollen som den ledande kryptovalutan. Detta just på grund av att bitcoins protokoll är gammalt (i kryptomått mätt) och inte har alla funktioner och finesser som de nyare alternativen har.
Det återstår förstås att se hur det hela utvecklar sig, men att kryptovalutor är här för att stanna är det inte många som tvivlar på.
Och förresten: du tillhör alltjämt ”de tidiga” då du nu har läst denna text och fått upp åtminstone ett visst intresse för detta fenomen. Glöm inte det.
Capture

Sveriges största nyhetsbrev för krypto

Få veckans bästa kryptonyheter rakt ner i inkorgen.