GUIDE

Vad är en ICO?

I den vanliga finansvärlden har förkortningen IPO, från engelskans "initial public offering", länge varit ett välkänt begrepp. Det betyder kort och gott börsintroduktion. När ett företag gör en IPO noteras det helt enkelt på en börs och en del av dess aktier blir tillgängliga för handel hos allmänheten. Det krävs dock ganska mycket arbete för att genomföra en IPO. För att de potentiella nya aktieägarna ska kunna göra en bra bedömning av företagets värde måste företaget tillhandahålla en hel del information om verksamheten. Faktum är att kraven är ganska hårda. Anledningen till detta är att man vill undvika att släppa igenom IPO:er för företag som kanske inte har rent mjöl i påsen. Är trösklarna höga upptäcks sådant lättare.

Eftersom värdepappersmarknaden har en lång historia har reglerna kring IPO:er hunnit mejslats fram under lång tid. Men inom kryptovärlden har det ännu inte hunnit gå särskilt många år. Där kallas motsvarigheten till en IPO för ICO, från engelskans "initial coin offering". Eftersom ICO:er bara har funnits i några år, och dessutom varit mer eller mindre oreglerade, har denna insamlingsmetod också präglats ganska mycket av en vilda västern-mentalitet.

En ICO skiljer sig nämligen mot en IPO på flera sätt. Man kan säga att en ICO i grunden är ett sätt att samla in pengar till nybildade företag, så kallade startups, genom att sälja en digital tillgång som brukar kallas för token. En token är i grunden samma sak som en coin men med den skillnaden att de (oftast) inte har en egen blockkedja utan i stället använder sig av ethereums, eos eller bitcoins blockkedja för att föra bok över vem som äger vad. 

En ICO är alltså själva processen, ofta kampanjen, när man lanserar en kryptovaluta, medan den token man lanserar är själva kryptovalutan. Startupen bakom ICO:n säljer då ofta en viss procent av sina token till de som vill investera i projektet tidigt. När folk sedan köper denna token, inte sällan med andra kryptovalutor som betalmedel, får företaget in pengar till verksamheten. Det är en slags gräsrotsfinansiering som på engelska brukar kallas för crowdfunding.

Vad köparen sedan får för sin investering beror lite på vilken typ av token som ges ut. Det kan handla om en ägarandel i företaget, alltså lite som en aktie, eller ett slags betalmedel som fungerar internt på företagets plattform. En del tokens plockas också in på olika kryptobörser, där folk sedan kan köpa och sälja dem. Men att få in en token på en sådan är inte gratis. Vissa större handelsplatser kan kräva flera miljoner dollar i betalning för att lista en token, och även om den lyckas ta sig in på en kryptobörs innebär det inte garanterad framgång. Om en token till exempel blir impopulär, eller om fel och brister avslöjas i dess blockkedja eller hos företaget som utfärdat den, kan handeln minska kraftigt.

Majoriteten av världens riskkapital har länge funnits, och finns fortfarande, ganska centrerat på vissa platser runt om i världen, till exempel i Silicon Valley i Kalifornien. Men med hjälp av ICO:er skapas plötsligt en möjlighet för startups på ställen som traditionellt inte ha tillgång till så mycket riskkapital att få in pengar till sina projekt. Dessutom får också vem som helst, oavsett var denne benner sig i världen, möjlighet att investera i startupen och därmed också exponeras mot företagets potentiella framgångar. På det här sättet kan man säga att ICO:er gör världen lite mer jämlik.

Men det finns också nackdelar med ICO:er. Eftersom hela ICO-marknaden fortfarande är oreglerad är det också hög risk att investera i ICO:er. Tyvärr har det också funnits en hel del bedrägerier kopplade till ICO:er. Vissa länder, som till exempel Kina och Sydkorea, har dessutom förbjudit insamlingsmetoden helt och hållet. Även i Sverige har Finansinspektionen varnat för riskerna med ICO:er och pekat på att personer som väljer att investera i sådana saknar konsumentskydd just eftersom de flesta ICO:er är oreglerade.

ICO:er har funnits sedan 2013, men det var först under 2017 som de slog igenom på bred front världen över. Totalt under 2017 drog ICO:er världen över in över 5,6 miljarder dollar. Det motsvarar nästan 50 miljarder kronor. Men den stora hysterin ledde också till många bakslag. I början av 2018 hade nästan hälften av ICO:erna från 2017 misslyckats. Trots detta fortsatte folk att investera genom insamlingsmetoden. Under 2018 drog ICO:er världen över in runt 7,8 miljarder dollar, vilket motsvarar över 73 miljarder kronor. Men sedan dess har dock investeringstakten och populariteten för ICO:er minskat. Under 2019 drog ICO:er "bara" in 371 miljoner dollar, vilket motsvarar ungefär 3,5 miljarder kronor.

Delar av den här texten är hämtad från boken "Så kan du bli rik på bitcoin – den kompletta snabbguiden till att investera i kryptovalutor" som du kan köpa hos Adlibris och Bokus.

Fler guider

Kom igång på 60 sekunder